Arkens Samlingar 2004

Rapunzel är prinsessan som blev instängd i ett torn men räddad av prinsen. Det gjorde han genom att klättra uppför hennes hår som var så långt att det nådde ända ner till marken när hon slängde ut det genom slottsfönstret. I form av krusidulliska penseldrag som påminner om hår eller hårtussar samt bokstäver av prinsessans namn återspeglas denna saga av Bröderna Grimm på Eva Öhrlings fem stora dukar med titeln ”Rapunzel” (2001). Målningarna utgör en mjuk men stark inledning till visningen av Arkens samlingar som inriktar sig på dansk och internationell samtidskonst från 1990 och framåt. I årets urval ingår en hel del stimulerande verk.

Ett av dem är Vibeke Tandbergs två bilder från den fotografiska sviten ”Dad”. Här skulle man kunna säga att den inte helt ovanliga skräcken hos kvinnor att bli som sin mamma har bytts ut mot det kanske ännu värre scenariet att förvandlas till sin pappa. Androgyniteten och ambivalensen mellan sociokulturellt och biologiskt arv manifesteras i de datormanipulerade fotografierna inte enbart av att Tandberg iklätt sig sin fars kläder. Hon har också mixat en bild av sig själv med bilden av honom på ett sätt som gör det svårt att se om det är en äldre man eller en yngre kvinna som framträder på bilden. Liksom arbiträra gränsdragningar mellan olika generationer och genus utmanas föreställningen om identitet som något statiskt och oföränderligt på ett lite läskigt men roligt sätt.

Installationen ”Sous tension” (1999) av Mona Hatoum ger en konstupplevelse utöver det vanliga. Den har teknologiskt och innehållslig en stark laddning där det till synes trygga och välbekanta förvandlas till något farligt. Är det rivjärn, kastruller och durkslag som täcker bord och golv eller småkryp? Gamla rostiga köksredskap av stål har kopplats samman till ett elektriskt system av sladdar. Det brandgula skenet från lamporna placerade inom föremålen får dem att lysa på ett lika mysigt som olycksbådande vis. Att Hatoum arbetar med köksföremål som traditionellt förknippas med en privat kvinnlig sfär som hon själv känner sig främmande inför är knappast en slump. Om ”Sous tension” sätts samman med hennes upplevelser av att sedan 70-talet leva som palestinsk flykting får tvetydigheten kring hemmet som samtidigt den tryggaste som farligaste platsen att vistas på en ännu vidare innebörd. Det hotfulla stråket förstärks av att det varje gång ström går genom systemet hörs ett öronskärande ljud som efter hand ebbar ut för att senare i en ny intervall till slut med full intensitet åter drabba besökaren.

Vardagsföremål med stark känslomässig laddning ingår också i ”Falling apart” (2001) av konstnärsparet Tim Noble & Sue Webster. I sin kritiska approach till konsumtionssamhällets kommersiella ytlighet har de samlat en hög med skräp, limmat ihop bitarna med silikon och satt skulpturen på piedestal. Belysningen snett underifrån får inte bara de sönderslagna spritflaskorna, plastprylarna, leksakerna, spegeln och andra spillror från de gräl paret haft att skimra. Det skapar också en skugga på väggen föreställande de tu i profil. Till synes godtyckligt sammanfogade fragment av trasigt kitsch bildar ett dubbelt självporträtt som i sin splittrade utformning står för de bråk och meningsskiljaktigheter konstnärsparet haft under själva skapelseprocessen. På så vis får vi inblick i en verklighet ganska långt bort från sagan om Rapunzel.

Bilder (uppifrån och ned): Vibeke Tandberg, Mona Hatoum

(Adress: Skovvej 100, Ishøj. Detaljerad vägbeskrivning på www.arken.dk)