Designhall nu!

God smak, modern, samtida eller varför inte postmodern design? Striden om prefixen pågår än och fördunklar idag den viktigaste diskussionen, den om en utställningshall för design. Debatten om vilken design som är intressant skulle – om den hade en reell plats att föras på – få en bas och nå fram till allmänheten. Idag kvittar det vad den samtida designen kallas och hur den ser ut, för de faktiska objekten har ändå ingenstans att ta vägen. Glappet till utställningsmöjligheterna för konsten har dessutom aldrig varit större.

Via offentliga medel visas samtida svensk och internationell konst i Stockholm till exempel på Tensta Konsthall, Liljevalchs, Millesgården, Färgfabriken, Konsthall C, Moderna Museet och Kulturhuset. För att bara nämna några exempel. Numera ställs den även ut på Historiska Museet och Sjöhistoriska Museet. Uppenbarligen är det ingen brist på forum för samtida konst. När det gäller design är det en helt annan historia.

I år är det Designår, det vet vi alla. Var ställs då all den samtida svenska och internationella designen ut? Ja, det är frågan. Medan konstinstitutionerna ligger tätt har vi inte en enda designhall. Nationalmuseum får spela rollen som designmuseum, och deras historiska samling är bra. Och utan att återigen kritisera Svensk Forms smakdominans, så är det i alla fall väsentligt att kritisera deras utställningsutrymme. Utställningsytan är inte ens som en femtedels konsthall!

På Designårets hemsida hittar man ingen information om stora utställningar, omvälvande debatter och seriösa funderingar på designens roll i samhället. Däremot kan man läsa om regeringsbeslutet som ligger till grund för Designåret. Beslutet gav över hundra myndigheter, stiftelser och bolag i uppdrag att medverka och genomföra designrelaterade verksamheter. Nyckelorden till den spretighet och splittring som nu är kärnan i Designåret är just, ”över hundra”. Istället för att bygga upp ett designcenter så pytsar man iväg småuppdrag till hundratals mindre projekt. Många av dessa är intresseväckande, och kan i slutändan generera mer intresse och kunskap om design. Men, när man i år hade chansen att bygga upp något riktigt långsiktigt – varför tog man inte den möjligheten på allvar? När konsthallarna trängs om uppmärksamhet och pengar, verkar det inte finnas en enda seriös tanke om att bygga upp ett ordentligt designforum!

Inte undra på att de allra flesta verksamma designer tycker Designåret är larvigt. Ett talande exempel på den orättvisa fördelningen av pengar och uppmärksamhet som drabbar designern gäller den stora Möbelmässan i Milano. De unga nordiska designer som ställer ut på nykomlingsdelen, Salon Satellite måste personligen skicka ned sina bidrag och dessutom själva finansiera resa, vistelse etc. När de sedan kommer hem finns det inget intresse alls av att fånga upp dem för att visa vad som sker på den svenska designfronten. Ställ det i relation till den stora uppmärksamhet svenska konstnärer får när de ställer ut på Venedigbiennalen. Det börjar med presskonferens på Moderna Museet, halva kritikerkåren är närvarande och sedan när konstnärerna återvänder till Sverige ställs de givetvis ut. Ett steg på vägen mot ett öppnare och mer tidsenligt tänkande runt design hade självklart varit att skapa en designhall. En plats där samtida svensk och internationell design kan organiseras och presenteras.

För att det svenska kultur- och designklimatet ska hålla jämna steg med den övriga världen är det lika viktigt att ett seriöst designcenter skapas nu som det år 1958 var att Moderna Museet trängde sig ut ur Nationalmuseums järngrepp och blev en egen institution. Att vi år 2005 inte har en designhall i Stockholm är inget annat än en ren skandal. Med en ”Stockholm Designhall” med bibliotek och lokaler där seminarier och samtida utställningar kan genomföras skulle möjligheterna för svenska designers öka betydligt. Kreatörer skulle kunna mötas, allmänt kulturintresserade skulle vara välkomna, och naturliga nätverk mellan designers och investerare skulle kunna uppstå. Varför tveka – sätt bara igång med bygget – gör det nu!

Tidigare kommentarer:
Här kan du berätta vad du tycker om artikeln! Observera att dina synpunkter går till redaktören, och inte publiceras med automatik.
Innehållet på dessa sidor är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Copyright (om ej annat anges): Konsten samt respektive författare. Visningen optimerad för IE/Netscape 4.x, samt upplösningen 1024x768 bildpunkter.