Fångad på Nätet

I nummer 1 2005 av tidskriften Alba filosoferar David Karlsson över begreppet ”kulturtidskrift”. Överraskande nog kommer han fram till en definition enligt vilken bara papperstidskrifter bör få klassificeras som ”kulturtidskrifter”. De nättidskrifter som gör anspråk på titeln gör, enligt Karlsson, sig själva en otjänst genom att därmed begränsa de möjligheter som Nätet ger. Om vi som driver renodlade nättidskrifter fortsätter att arbeta för att inkluderas i de statliga stödordningar som gäller all pappersburen press sågar vi med andra ord av den gren vi själva sitter på. I stället borde vi koncentrera oss på att propagera för ett statligt stöd enbart för nätpublikationer.

David Karlssons resonemang kan låta befängt men är intressant, inte minst därför att han sitter i Statens Kulturråds referensgrupp för kulturtidskriftsstöd. I takt med krympande anslag är det inte förvånande att de som ömmar för traditionen – och det är inget fel i det – känner snålblåsten vina runt öronen. Det är ju inte direkt inom den konventionella tidskriftsvärlden som den mest dynamiska medieutvecklingen sker nuförtiden.

Men frågan är vad som är ägget och vad som är hönan. Varför kan man inte vända på resonemanget? Enligt min mening behövs det ingen separat stödordning för nätpublikationer. De är för det mesta inte alls så svåra att definiera som Karlsson tror, och spelar i långa stycken redan idag precis den roll i kulturlivet som de avantgardetidskrifter från 30-talet han lyfter fram som exempel. Vad vi i stället behöver är ett förädlat mediebegrepp, som inte låser fast begreppet ”kulturtidskrift” vid en viss teknisk produktionsmetod. Hur många är det idag som gör skillnad mellan mobiltelefoni och fast telefoni, eller mellan musik på en MP3-spelare och på en CD-skiva?

Det är en självklarhet att det går att göra så mycket mer med en nätbaserad publikation än med en pappersburen, något som inte minst många konsttidningar med nätdistribution visat. Men grunden finns fortfarande intakt, den grund som förenar tryckta och digitala tidskrifter och som kan sammanfattas med David Karlssons egna ord: ”Intellektuella eruptioner som alla haft det gemensamt att snillet brutit sig loss och ritat om det kulturella landskapet”.