Helene Schmitz inleder under rubriken ”Gör dig inte illa” med fotografier av tomma celler på häktet i Stockholm. Rum som har skapats för att skydda de intagna mot sig själva. Därpå följer Magnus Bergströms bilder ”Uniform” som pekar på förhållandet mellan hot, säkerhet, identitet och grupptillhörighet hos allt från ordningsvakter och poliser till en jeepkörande familjefar, en kvinnlig hundägare, en manlig muslim och unga politiska aktivister. Bakom den perfekta fasaden i de lampförsedda fönster som figurerar i Pål Sommelius ”Hem, hemliga hem – en studie i symmetri” aktualiseras motsättningen mellan hemmet som den samtidigt tryggaste som vanligaste platsen att bli utsatt för våld på. ”Orange alert” är en bildsvit av samma fotograf med skyltfönster till en säkerhetsbutik på Manhattan i New York dagen innan invasionen av Irak som motiv. I händelse av krig erbjuds här bland annat säkerhetsvästar, kikare, hjälmar och gasmasken ”baby bubble” för spädbarn till försäljning.

”Bortom stötvågsgränsen” är fotografier på skyddsrum tagna av August Eriksson. I en kort tillhörande text upplyses läsaren om att det i dag saknas 100 000 skyddsrumsplatser i Stockholm med störst underskott på Östermalm. Och David Holmqvist har under rubriken ”Beslagtaget” fotograferat den så kallade ”knivlådan” på Stockholms Centralstation med beslagtagna tillhyggen från tunnelbanan. Lådan rymmer bland annat moraknivar, skruvmejslar, en brödkniv, en sax, en sekatör, ett järnrör och en lång sabel. I kontrast till storstadens säkerhetsrisker har Lena Granefelt undersökt vad människor bosatta i Ydre, geografiskt beläget mitt emellan Malexander och Vimmerby i Östergötland och ur brottssynpunkt Sveriges säkraste kommun, är rädda för. Spännvidden sträcker sig från fruktan för krig, död och getingar i sandlådan till att som landsbygdsbo känna sig fullkomligt trygg.

Susanne Walströms bidrag ”Konsten att flyta” är fotografier tagna i Tensta simhall där kvinnor bakom fördragna gardiner trots kulturella påbud och förbud en dag i veckan får chansen att utan manlig närvaro anonymt lära sig att simma. Till bildsviten finns en personligt skriven text av Novin Harsan där konsekvenserna av att som kvinna inte få lov att lära sig simma beskrivs. Utöver Harsans berättelse innehåller tidskriften en längre inledande artikel skriven av Gellert Tamas (författare till boken ”Lasermannen”), citat från människor som förekommer på bilderna, kortare verkbeskrivningar och rubriker. För den grafiska formen ansvarar Pompe Hedengren, tidigare verksam på BLM och DN LörSön/På Stan. Som ett led i en medveten strategi att förankra temat i tidskriftens grafiska design kommer varje nummer ha en unik utformning. I det första numret är en liten glansig orange säkerhetsetikett mot tidskriftens annars tjocka matta papper liksom påklistrad på framsidan. Om än inte i samma glansiga material återkommer säkerhetsetiketten i olika konstellationer regelbundet inne i tidningen när bildseriernas och fotografernas namn presenteras.

De fotografer som medverkar i Motiv # 1 kommer uteslutande från den egna redaktionen. Men på sikt är det meningen att tidskriften ska bli ett forum för fotografer i hela Sverige, Norden och världen. Så småningom kommer också en huvudredaktör med samma funktion som en curator kopplas till tidskriften. Motiv # 2 har ”Kronofobi” som tema och behandlar bland annat rädslan för döden och tidens gång. Ett urval av bildmaterialet kommer att ställas ut i samband med Stockholms fotofestival Xposeptember och den 30 september kommer Motiv att medverka i ett seminarium på Nordiska Museet. Temat för det tredje numret är ännu inte bestämt. I samband med starten i april visades fotografier från första numret på CFF - Centrum för Fotografi i Stockholm. Utställningen gick sedan vidare till Biograf Spegeln i Malmö (7/5-9/6) och kommer även till Göteborg. Mer information och kontaktuppgifter finns på www.tidningenmotiv.se

Bilder: Helene Schmitz, Magnus Bergström, Pål Sommelius, Susanne Walström och Lena Granefelt