Intervju med Claudia Schaper och Mia Sundberg, gallerister
 
Schaper Sundberg Galleri tillhör nykomlingarna i den svenska gallerivärlden (man startade 1995). Bakom galleriet ligger dock en mångårig erfarenhet samlad. Claudia Schaper och Mia Sundberg hade nämligen arbetat tillsammans i 7-8 år på dåvarande Heland Wetterling Gallery innan de bestämde sig för att starta eget. Claudia menar att valet var självklart. 

- Har man arbetat med konst under en längre tid vill man förr eller senare komma vidare. Och eftersom gallerister i allmänhet också är individualister blir det naturligt att försöka ta sig fram på egen hand. 

Till duon slöt sig en tredje person, Dagmar Schmidt, som idag efter nästan 4 år har lämnat 
verksamheten. 

- Att arbeta i grupp på två eller tre som vi har gjort har varit berikande. Det är inget fel om det ibland drar åt olika håll. Diskussioner är alltid bra och stimulerande. 

När galleriet öppnade fanns förhoppningar om att snart kunna expandera till den internationella konstscenen, liksom att kontraktera några väletablerade konstnärer. Detat visade sig emellertid vara svårare än man trott. Mia berättar: 

- Alltsammans kostade för mycket, och pengar hade vi inte. Så vi valde i stället att satsa mer på svenska och skandinaviska konstnärer i de yngre generationerna, även om vi också har haft flera utländska utställare. Detta har sammantaget gjort det möjligt för oss att i egen takt bygga upp verksamheten och skapa en egen profil. 

Som nyetablerad gallerist tvingas man att omgående ta ställning till vilka slags konstnärer man vill samarbeta med. Här finns det inga regler för hur man skall gå tillväga, även om Claudia anser att Schaper Sundberg Galleri snabbt funnit sin speciella nisch. 

- Det räcker förstås inte med att säga att konsten måste vara intressant. Vi föredrar konst som både har visuell styrka och samtidigt en väl genomarbetad konceptuell sida, konst med förmåga att formulera frågor som sträcker sig utöver det rent visuella intrycket. Kommersiella överväganden kan man förstås inte undvika, men det subjektiva intrycket är ändå viktigast om man skall göra bra utställningar. 

Schaper Sundberg Galleri har etablerat sig under en period i svenskt konstliv när marknaden varit halvljummen, för att inte säga kall. Det har givit speciella förutsättningar. Mia sammanfattar: 

- De personliga egenskaper som alltid varit viktigast för oss är uthållighet och seghet, men också en genuin kärlek till konsten. 

Arbetet med att bygga upp galleriet har medfört avsevärda personliga uppoffringar på det privatekonomiska planet. Men både Claudia och Mia menar att galleristyrket också är en livsstil, som gör det värt att försaka det andra kanske tycker är självklart. 

- För oss har lusten hela tiden varit den yttersta drivkraften. Lusten och öppenheten för den samtida kulturen, vars förändringar snabbare speglar vad som händer i samhället än några andra företeelser.  

Schaper Sundberg Galleri tampas - som de flesta av branschkollegerna - med det faktum att Sverige som konstmarknad är en bakgård i den europeiska gemenskapen. Mia ser allvarligt på situationen. 

- Det sägs ofta att Sverige är en liten marknad för konst. Men den övre medelklass som trots allt har pengar satsar dem inte på konst. Varför? Jag tror det har att göra med tidigt grundlagda vanor, med att skolan svikit sitt uppdrag som kulturell fostrare. Och fortfarande går en massa människor omkring och tror att gallerister tjänar en massa pengar, även om det inte stämmer. 

Claudia och Mia vill inte underskatta galleriets pedagogiska roll, snarare tvärtom. Claudia ser en tydlig koppling mellan denna roll och samtidskonstens utveckling. 

- Mycket av det intressanta i 90-talskonsten har varit koncentrerat till uttrycksformer som undviker de ”konstobjekt” man handlar med på konstmarknaden. Nya medier och material gör också att de traditionella gränserna alltmer suddats ut, vilket i sin tur gör det svårare att arbeta som gallerist. Å andra sidan har gallerister i alla tider fått anpassa sig till de vägval som konsten och konstnärerna gjort, så skillnaden är inte stor. 

Schaper Sundberg Galleri har nu klarat av etableringsfasen, och perspektivet på framtiden kan breddas. Kanske är det dags för de internationella ambitionerna att realiseras fullt ut? Claudia tror det. 

- Hela konstmarknaden har internationaliserats under de senaste åren, och det påverkar även de svenska gallerierna som vårt. Men vi vill fortsätta att arbeta med de konstnärer som vi har följt under en lång tid, för uthålligheten kommer även i fortsättningen att vara en viktig framgångsfaktor. 

Nya medier som Internet och andra IT-baserade tjänster är ur detta perspektiv intressanta, men utgör inget alternativ eller hot. Mia vill snarare vända på frågeställningen. 

- Konst handlar om möten mellan människor, och de upplevs bäst i verkliga livet. Dessutom är stora delar av samtidskonsten inte ens visuell, utan bygger på ljud och andra blandtekniker. Då tror jag att de nya medierna helst bör ta avstamp i galleriet än i en diffus cyberverklighet. 
 

 
Anders Olofsson (text och foto)