HemHemsidan
 
Frihet eller förtryck?
 
Slöjan är en av vår tids mest laddade symboler. I den aktuella debatten om mänskliga rättigheter har den kommit att representera både kvinnoförtryck och religionsfrihet. På Kulturhuset pågår just nu en utställning som avtäcker beslöjningens mystik.

Tjugo samtidskonstnärer speglar slöjans och beslöjningens betydelse ur olika perspektiv. En av de deltagande konstnärerna, Zineb Sedira, är initiativtagare till utställningen, vars största förtjänst är att den låter rätt målgrupp kommer till tals. "Slöjan" är producerad av Institute of International Visal Arts och har tidigare visats i Liverpool, Oxford och Walsall.

Debatten kring slöjan kritiseras för att sakna komplexitet. Det påpekas att slöjan inte bara representerar kvinnoförtryck eller religiös tillhörighet, utan även kvinnlighet, social och politisk status och föreställningar om det traditionella. Fataneh Farahani skriver i en artikel i Aftonbladet 2004-03-08, att kampen mot kvinnoförtryck blivit den vita medelklasskvinnans kamp. Kvinnor, anser hon, utgör i lika liten utsträckning en homogen grupp som det finns en enhetlighet i partiarkatets förtryck. Därför måste kampen mot kvinnoförtryck även sättas i relation till sexuell läggning, etnisk tillhörighet och social status.

När man i Frankrike försöker lagstifta bort slöjan för att komma till rätta med kvinnoförtrycket omformas endast förtrycket till att kränka individens religiösa frihet och befästa den västerländska kulturens dominans. ”I en tid av islamofobisk snålblåst”, skriver Mustafa Can i katalogen till utställningen "Slöjan", har särskilt slöjan kommit att stå som symbol för avvikelse från västerländska principer. Den medlande, förstående roll svensk politik intagit har blivit allt svårare manövrera när den politiska korrektheten inte är entydig. Eftersom man varken vill uppfattas som rasist eller stödjare av kvinnoförtryck uppstår förlamning, ett status quo. Men man kan inte både äta kakan och ha den kvar och problematiken tvingar därför fram ett ställningstagande.

Vi lever i en globaliserad och sekulariserad tid och betraktar oss som upplysta och frigjorda. Inför konstverken på utställningen "Slöjan" blir dock illusionen allt mer genomskinlig. Att ingen kan frigöra sig från de sociokulturella strukturerna är vi alla redan förtrogna med. Det blir bara mycket mer direkt när man upplever det. Jag stannar en lång stund framför Shirin Neshats kvinnoporträtt. Den vackra skriften snirklar sig i serpentiner på händer och ansikte. Nyfiket undrar jag vad skriften betyder, men dess innebörd förblir dold för mig. Själva exkluderingen är konstverkets budskap till mig, en påminnelse om att det varken är eller kan bli min kamp!

"Slöjan" visas på Kulturhuset fram till den 2 maj 2004. Guidade visningar hålls varje söndag kl. 15. I anslutning till utställningen ordnas debatter, seminarier och filmkvällar.

Mia Zeeck utbildar sig till curator vid Stockholms Universitet. Hon skriver: "En viktig del av curatorns arbete anser jag vara att förmedla konstens budskap till en bred publik."

Mia Zeeck (text), Kulturhuset (foto)
 
ÖverstÖverst på sidan TillbakaTill I fokus
 

Här kan du berätta vad du tycker om artikeln!
Observera att dina synpunkter går till redaktören, och inte publiceras med automatik.