Utomjordisk gatukonst

Intill Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm finns ett litet hus med en på samma gång lite anonym och iögonfallande underlig dekoration bestående av två stora stencilmålningar som bildar varsitt komplicerat mönster. Målningarna, som gjordes i januari 2001 utan fastighetsägarens tillstånd och nu sju år senare fortfarande sitter kvar, är absolut inte graffiti i traditionell mening. I så fall hade de nog varit borttagna för länge sedan. Bedömda som graffiti är de dessutom ganska oansenliga, men i jämförelse med de flesta andra sorters målningar så är de enorma. Samtidigt bär de omisskännlig graffitikänsla och även om de inte är signerade kan jag avslöja att de är gjorda av två graffitimålare – Hotel och Robob.

Runt millenniumskiftet målade dessa två konstnärer så mycket tillsammans att deras båda namn blev ett begrepp i graffitistockholm. De hörde till de första graffitimålarna som medvetet satsade på att arbeta på ytor inne i staden och inte på eller längst med tunnelbane- och pendeltågslinjer. Så tillhörde de också den första generationen graffitiutövare där en stor andel kom från Stockholms innerstadsdelar och inte främst de omgivande förorterna.

Jag tror att de två mönstren utgör var sin målning, och att den vänstra är Hotels och den högra Robobs. Fast det är en ren gissning från min sida. Ingen av dem är signerade och de två konstnärerna har berättat att de under perioden ofta gick in och jobbade i varandras verk för att gränsen mellan dem skulle upphävas. Ändå tycker jag att det fanns en skillnad i stil där Hotel jobbade med biomorfa lite organiska former och Robob med kantigare mer traditionell graffitistil som också hade tydliga influenser från grafisk design och formgivning. Det är denna stilskillnad som föranleder min gissning och som gör att det går att tolka de båda verken som metaforer för Hotels och Robobs respektive stilar.

När jag tittar närmare på verken kan jag inte låta bli att undra hur de egentligen burit sig åt? Att konstnärerna har använt mallar det förstår jag, men samtidigt undrar jag hur dessa sett ut och hur bilderna är konstruerade samt hur konstnärerna gått tillväga för att få upp dem där på väggen. Både till utseende och till koncept påminner de om de gigantiska fältcirklar (eng. crop circles), geometriska mönster som med jämna mellanrum dyker upp på olika sädesfält i främst England. Trots att den brittiske konstnären John Lundberg avslöjat att han tillsammans med sina vänner i gruppen Circlemakers står bakom några av de mest uppmärksammade fältcirklarna så vill många tro att mönstren skapas av utomjordingar. Det viktigaste argumentet är just att de inte går att förstå hur någon människa kan ha gjort dem. Fullt så omöjliga att konstruera framstår knappast målningarna på det lilla huset intill Katarina kyrka, men jag tycker att de bär på en likartad fantasieggande kvalité.

När verken gjordes befann vi oss i begynnelsen av den breda gatukonstboom som de senaste åren kunnat skådats landet över, och jag tror att man skulle kunna räkna målningarna till de första verkligt ambitiösa inom genren, möjligtvis bortsett från Akays olika affischprojekt som påbörjades redan i slutet av nittiotalet.

Den som vill passa på att se dem i verkligheten bör passa på att göra det snart. För om de ansvariga i Stockholms kommun inser att de är gjorda av graffitimålare kommer de anse sig tvungna att ta bort dem.